Nyårslöften, tankar och reflektioner

Med bara några timmar kvar av 2011 så är det lätt att börja tänka på året som varit och året som komma skall. För familjen Hellström har det skett ganska stora förändringar i och med vår flytt till Paris. Vi visste redan runt förra årskiftet att det skulle kunna dyka upp något intressant för Jesper här och den mentala förberedelsen för oss började nog även där.

För Jesper började året med att han beviljades ett stipendium av Exportrådet för två veckor i Frankrike med studier i fransk kultur, näringsliv och det franska språket. Han for i väg två veckor i mars och med hjälp av farmor, mormor och goda vänner lyckades jag överleva själv med två små barn. Jespers nuvarande tjänst utlystes lägligt nog i april och i maj blev det klart att han fick jobbet. Där och då påbörjades en intensiv process med allt som behövde ordnas inför flytten (vilket ni har kunnat läsa om här i bloggen) och mindre än tre månader efter beskedet flyttade vi hit.

Oliver var redan från början positivt inställd till att flytta till Paris och han trivs som fisken i vattnet här. Han älskar sin nya förskola och fullkomligt avgudar pedagogerna. Han har motvilligt följt med hem hela hösten, ibland under gråt och tandagnisslan. Han har utvecklats enormt socialt, lärt sig en massa franska och är en världsvan 4-åring som älskar att åka buss och metro i Paris och har lärt sig stora delar av metro-kartan utantill. Han säger ofta att han aldrig vill flytta hem alternativt att han vill bo här tills han blir åtta år.

Lovisa är nog den som varit minst påverkad av förändringarna under året. Hon har liksom bara hängt med på ett hörn. För henne har den största omställningen varit att inte gå i förskola, vilket hon gjorde i ett år innan flytten. Första inskolningsdagen för Oliver grät hon så att hon också fick låna en väst och vara med på samlingen. Efter det har hon förlikat sig med tanken att vara hemma med mig på heltid men det har gått lite upp och ner för oss under hösten. Vissa dagar har präglats av understimulans och mammans bristande tålamod. Lovisa har som sagt hängt med på ett hörn när det gäller det mesta. Hon lär sig mycket av sin storebror så även hon räknar på franska nu trots avsaknad av franskundervisning. En stor händelse för Lovisa är att hon slutat med blöja under hösten.

Jag själv inledde året med att jobba häcken av mig och har avslutat året med att träna häcken av mig. Skämt åsido, när vi ser tillbaka på året så är det klart att det är skillnad på första halvan då vi var två som jobbade heltid och turades om att lämna och hämta barn som gick långa dagar på förskolan och andra halvan då jag har tagit huvudansvaret för barnen och hemmet. Stressnivån för samtliga i familjen har sjunkit betydligt. Jag slutade att jobba i juni, gick två veckors intensivkurs i franska och ordnade med allt som behövde ordnas med inför flytten resten av sommaren. För mig har det varit en stor omställning att inte arbeta och att vara hemma med ett barn på heltid igen. Som jag skrev så har det varit lite upp och ner med själva "föräldraledigheten" men det har varit otroligt skönt att inte behöva stressa till och från dagis och vara utarbetad när kvällen kommer. Mycket av min "egna" tid här har jag ägnat åt träning och den mängden hade jag aldrig kunna hinna med i Sverige.

Vad väntar 2012 då? Jesper fortsätter jobba och Oliver ser fram emot att börja "5-års-klubben" på skolan. Om fem veckor får Lovisa börja på förskolan vilket vi alla ser fram emot. "Jag blir jättestoooooor tjej då" säger hon. För mig väntar studier i franska och EU-rätt samt mera träning. Mitt nyårslöfte till mig själv är att fortsätta träna minst lika mycket som jag gör idag, d v s 6-7 gånger i veckan samt att kliva ur bekvämlighetszonen. Jag ska utmana mig själv att springa längre och snabbare och att lyfta tyngre helt enkelt.

Hela familjen Hellström önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År! Vi ses 2012!

Tillbaka i Paris

Nu är vi tillbaka i Paris efter julvistelsen i Sverige. Den franska jultomten hade lämnat julklappar till barnen som provkördes i solsken igår.

Att komma hem

I torsdags var det dags för vår julresa till Sverige. Både jag och Jesper började dagen med en löprunda i Parc Monceau och det kändes fantastiskt att kunna avsluta samma dag i ett annat land. Redan på flygplatsen kändes det lite märkligt att höra svenska talas runt omkring. Många log även mot barnen som glatt spelade PS3 som fanns vid gaten. Till skillnad mot i Sverige ser jag sällan att vuxna ler mot barnen i Frankrike. Våra barn är oftast väldigt beskedliga men jag får ibland känslan av att i Frankrike ska inte barn synas och ta plats. Flygresan till Sverige gick utmärkt. Lovisa somnade i sin stol redan innan vi lyft och Oliver var rymdjägare på väg till Mars. När vi var på väg att landa slog det mig att jag glömt bort hur tidigt det blir mörkt i Sverige på vintern. Klockan var bara drygt fyra men det var kolsvart ute. I Paris skymmer det först vid fem-tiden.

Fast att vi bara varit borta i fyra månader så var det så mycket som jag la märke till på nytt efter att vi landat; hur ljust och fräscht det är på Arlanda, hur lite folk det var där trots att det är en flygplats. På stora knytpunkter i Paris är det alltid mycket folk. Vi hade lovat Oliver att åka Arlanda Express så det var en snabb resa in till stan men sedan gick det lite långsammare. Eftersom vi hade ett antal väskor med oss så hade vi bestämt oss för att vi skulle ta taxi till Sickla där vi bor under Stockholms-vistelen. Det var dock ingen som var intresserad av oss med två småbarn så det slutade med att Oliver och Jesper fick ta en taxi som hade en kudde och jag och Lovisa tog tuben och bussen. Tunnelbanespärrar som jag tidigare passerat dagligen har aldrig sett så breda ut som nu och vagnarna aldrig kännt så tysta och rymliga. Skillnaden är dock att här pratas det gärna högt, vitt och brett i mobiltelefon men det görs det inte i Paris vilket förmodligen har två förklaringar: skramliga vagnar ger en ljudnivå som omöjliggör mobilprat och ett illa utbyggt 3G-system i metronätet. Det kändes väldigt märkligt att åka ut mot Nacka men inte hem till vårt hus som vi har uthyrt. Senare på kvällen gick jag till ICA för att handla och det slog mig återigen hur folktomt det är i Stockholm jämfört med Paris. Oavsett tid på dygnet så är det alltid rörelse i Paris men inte här. Att gå omkring på ICA var som en dröm. Stort, folktomt, ljust och rymligt. Jag gick och dreglade över varor som jag saknat.

Vad har vi då haft för oss sedan vi kom hit? Jo, tidigt julfirande med delar av Jespers familj fredag och måndag. Härlig träff med Olivers gamla dagiskompisar med föräldrar på lördag, kombinerat med ett litet besök i vårt hus. Pepparkakshusbygge och middag med kompisar på söndag. Träning. Shopping. Fika och middagar med kompisar. Rutinläkarbesök för Oliver.

På torsdag tar vi tåget till Värmland för att fira jul. Vågar vi hoppas på en vit jul innan vi åker tillbaka till Paris?

Coming home for Christmas

Snart är det dags för första hemresan sedan vi flyttade hit och jag har funderat lite på vad jag har saknat och vad jag uppskattar med Sverige. Uppenbarligen trivs jag bra här eftersom det inte är särskilt mycket som jag spontant kommer på utan måste tänka efter en stund. Naturligtvis saknar jag vänner och familj därhemma men med facebook, skype, mail e t c så känns ändå de flesta ganska nära och man håller varandra uppdaterade om vad som händer. Jag kan sakna vissa matvaror/ingredienser i butikerna här, vissa svenska TV-program och att kunna förstå språket som talas i landet. Jag tror att jag kommer uppskatta service-nivån i butikerna i Sverige, tillgängligheten i byggnader och lokaltrafik eftersom det finns rulltrappor och hissar nästan överallt och att det är lite mer ordning/reda/effiktivitet på flera områden. Återstår att se om jag efter bara några månader här kommer se på Sverige med andra ögon. Jag har en misstanke om att jag kommer irritera mig lite på vi i Sverige inte är lika duktiga på artighet/se varandra, d v s hälsa och säga hejdå, be om ursäkt och säga tack.

I övrigt så hade vi trevligt besök i helgen. På lördagen sken solen och vi satt på uteservering i Montmarte och drack vin och det kändes mer som en dag i april än i december. Nu är vädret lite annorlunda, närmare storm och ösregn. I måndags lussade Oliver tillsammans med sina förskolekompisar och alla barn i grundskolan. I morgon är det Nissefest på skolan, en norsk tradition, då alla är tomtar, äter julegröt och bakar pepparkakor.

Innan resan "hem" (visst, vi åker hem till Sverige men vårt hem är ju faktiskt här nu) så passar jag, Jesper och barnen på att önska alla en riktigt God Jul med den här bilden:

En decemberkväll

Igår hade jag och Jesper en kväll på tu man hand. Vi började på ett vinprovningsställe och åt sedan middag på trevlig restaurang. På köpet fick vi ta del av all julbeslysning/pynt på stan.

Notera restaurangens vinlista på iPad, första gången för oss.

Skandinav i Paris

Som svensk i Paris blir man väldigt svensk men även skandinavisk. Svenska skolan välkomnar alla skandinaviska elever och även om majoriteten är från Sverige så går det många norska och danska barn på skolan. Oliver har t e x en norsk förskolelärare och två danska kompisar i gruppen. Förutom att barnen får lära sig franska så blir det en del skandinaviska också. De skojar om saker som heter olika, t e x potatis, potäter och kartoffel. Oliver pratar ibland om att "spise" och "rydde opp" och han förstår helt klart en hel del norska efter snart en termin på skolan. Han pratar även en del om de "danska drängarna". Kul tycker vi.

Apropå det skandinaviska så var det föräldramiddag i fredags,något som anordnas av föräldrarna på skolan två gånger per termin. Vi åt god mat på en väldigt trevlig restaurang i Levallois och det var både norska, danska och svenska föräldrar på plats. Som skandinaver i Paris kände jag att vi verkligen har mycket gemensamt. Efteråt var jag dock ganska snurrig av framförallt danskan som jag har ganska svårt för att förstå.

Jag vet inte exakt hur de svenska jultraditionerna liknar de danska och norska men just nu är det stort fokus på kommande luciatåg. Oliver och hans kompisar ska lussa på en fransk skola på fredag och på måndag morgon lussar hela förskolan och grundskolan för oss föräldrar. I söndags var vi kyrkan och tittade på ett julspel som kyrkisbarnen (kyrkans motsvarighet till fritids) framförde. De var superduktiga! Efteråt var det luciatåg, dans kring granen och tomte i församlingssalen. Kul för både oss vuxna och barnen. Lovisa dansade så hon blev "alleles settig" och fick lära sig att "den som spar han har" senare på kvällen när Oliver hade kvar den del av godiset som han fått av tomten och hon hade ätit upp sitt...

Besök och julstök

Vi hade en väldigt bra helg med besök från Sverige. Vi kollade in Eiffeltornet i närbild och sightseeade på stan med olika busslinjer. Det var tidig förmiddag när vi var vid Tornet men på bild ser det ut som skymning pga motljuset. Av min fina vän fick jag en hel trave svenska tidningar och saknad choklad. Vilken lycka! Chokladen syns inte på bilden, den hann aldrig så långt...

På söndag eftermiddag hann vi med ett besök på julbasaren strax innan de stängde. Jag hade tänkt ta fina bilder men till skillnad från fredag eftermiddag var det nästan tomt i hyllorna. Det var fortsatt många besökare och vi drack årets första glögg.

Veckan har fortsatt gått i julens tecken. Barnen bakade pepparkakor i måndags och i tisdags köpte jag jäst på bageriet (jäst som vi är vana vid finns inte i vanliga matbutiker) så att vi kunde baka lussebullar.